Psykvård
Nu har en mördare rymt igen. Det är inte bra, speciellt inte om han är farlig och kan tänkas mörda igen. Sån tur att mördarna har bland de lägsta återfallstalen!!
Kul att läsa om det i SvD där polisen får tolka situationen och säga hur farlig han är, och sen i DN där personal på Säter får tolka läget och säga att han är farlig “i vissa situationer”. Håller polisen på att bli som kvällspressen? De som verkar se som sin uppgift att hålla allmänheten i skräck…
Tags: kvällspressen, mördare, polis, psykvård, rymling, säter
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
augusti 25, 2008 at 12:33 e m
Polisen tar det säkra före det osäkra, vilket är återkommande. Exempel: kriminalvården bojar sina skyddslingar ytterst sällan. Personen i fråga ska i stort sett ha varit våldsam i anslutning till en förestående transport (tingsrätt el dyl). Dessutom bojar man framtill av daltskäl. Polisen bojar alltid omhändertagna och alltid baktill av säkerhetskäl.
I artikeln i SvD visar psykiatripersonalen, som vanligt, ännu mindre säkerhetstänkande och sunt förnuft med deras hållning till mobiltelefoner hos bevisat mordbenägna tvångsintagna patienter.
augusti 25, 2008 at 8:13 e m
Hmmm…
augusti 25, 2008 at 8:23 e m
Jo det är säkrare att boja någon med händerna på ryggen. Visst kan man kalla det dalt att boja fram, eller så kallar man det humant.. Vet du Anders att Krimianlvården ibland använder livfängsel? Då förkortas ena benet på fången så han får svårt att springa. Inhumant men säkert!
Problemet för både kriminalvård och psykvård är ju att det inte syns i pressen när de gjort ett bra jobb, bara när något går snett.