Tack för inbjudan Gerhard!

DN debatt, där de tunga frågorna lyfts fram hade i dag ett inlägg från Gerhard Larsson, Regeringens utredare med uppdrag att se över missbruksvården i Sverige. Jättebra initiativ kan tyckas, men det hade varit mer konstruktivt att låta Björn Fries fortsätta det arbete som påbörjades ganska bra i Mobilisering mot narkotika, men Fries är ju sosse så det lades omedelbart ner av ideologiska skäl och missbrukarna hamnade i kläm som vanligt. Jaja, det är som det är. Nu gäller det att titta framåt och hjälpa Gerhard när han nu på DN Debatt faktiskt inbjuder till debatt. Nu är ju jag bara en anonym bloggare (och råtta dessutom) och kan väl inte förvänta mig en dialog med en av Regeringen utsedd utredare, men med lite tur har han en underhuggare som råkar snubbla in här!

Missbruks- och beroendevårdens brister bidrar till att fler stannar kvar i sitt missbruk. Bristerna och deras konsekvenser är inte acceptabla. Området behöver en högre prioritet, lagarna moderniseras och morgondagens huvudmäns ansvar förtydligas! Innan jag lägger fram mina slutliga förslag till regeringen hösten 2010 hoppas jag få en bred debatt runt om i landet om bland annat följande frågor:

 Hur ska ansvaret tydliggöras? Bör en huvudman (landstinget eller kommunen) tilldelas ett huvudansvar för missbruks- och beroendevården såsom nyligen skett i Norge och Danmark? Eller skulle det vara bättre att vidareutveckla dagens förhållanden med två huvudmän genom tydligare lagar?

Råttan tycker att det ska införas en tydlig vårdpeng som följer missbrukaren oavsett om han/hon får vård inom landstinget,  kommunen eller genom en privat vårdgivare. Då skulle man slåss om att få vårda människor precis som skolorna i dag konkurrerar om elever. Om kommunerna ska fortsätta att driva behandling kan de dock inte vara beslutande instans, det skulle behöva vara någon annan i så fall. Eller så skulle kommunerna förbjudas att bedriva behandling i egen regi. Det är redan så att missbrukare hänvisas till kommunens egen behandling för att pengarna ska stanna inom kommunen.

 Hur ska individens ställning stärkas? Bör det införas en vårdgaranti som garanterar rätt till behandling inom en given tid när motivationen finns eller ett vårdvalssystem som ger individen rätt att välja vårdgivare? Eller skulle det vara bättre att införa en särskild missbrukslagstiftning som ger personer med missbruk och beroende särskilda rättigheter.

Se ovan.

 Hur ska tvångsvården och dess innehåll inlemmas i en effektiv vårdkedja? Bör det över huvud taget finnas tvångsvård vid missbruk?

Tvångsvården behövs, men även den måste vara konkurrensutsatt. Nu är det vansinne att en kommun måste betala till SiS utan att kunna påverka innehållet eller kvaliteten på behandlingen. SiS kommer alltså undan med undermålig behandling! LVM blir förvaring.

 Hur ska utbudet av evidensbaserade behandlingsmetoder breddas i hela landet och kompetensen utvecklas? Bör det ske genom att i regelverken ställa högre krav på att vårdgivare ska använda vetenskapligt beprövade metoder? Bör inslagen av och specialiseringar mot missbruks- och beroendevård inom läkares, socionomers och annan vårdpersonals utbildning utökas? Eller bör det skapas ett certifieringssystem inom missbruks- och beroendevården, av den typ som till exempel finns i södra Europa?

Här är faktiskt Kriminalvården ett föredöme som arbetar med att ta fram evidensbaserade behandlingsprogram som godkänns av en särskild panel av etablerade forskare. När nu skattemedel går till privara vårdgivare som driver behandlingshem borde vi kunna kräva att dessa tillhandahåller god vård enligt de senaste forskningsrönen.

Varsågod Gerhard!

Explore posts in the same categories: missbruk

Tags: behandlingshem, DN debatt, Gerhard Larsson, kommuner, Landsting, missbruk, Regeringen, utredare

You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.