Äntligen!
Tack DN och journalisterna Ewa Stenberg och Mats Carlbom! Som jag har väntat på att debatten om human kriminalvård ska börja!! Alla vet att pendeln i samhällsdebatten brukar svänga fram och tillbaka men nu är det bra länge sedan det diskuterades om Sverige ska ha en human kriminalvård eller inte. I slutet av 60-talet höjdes många tunga röster för fångarnas rättigheter och KRUM bildades. 
De var lite väl flummiga så klart, tiden var sån, men det ledde i alla fall fram till en ny kriminalvårdslag 1973 och en utbyggd frivård eftersom man inte tyckte att fängelser egentligen var en bra idé. När jag började arbeta i rättsväsendet 1988 fanns det fortfarande människor som ifrågasatte att man skulle låsa in kriminella eftersom det var samhällets fel att de begått brott… Sedan dess har trenden gått mot ökad säkerhet med kulmen 2004 som DN beskriver i sin artikel.
Eftersom ”det allmänna rättsmedvetandet” kräver hårdare tag har samtliga (?) politiska partier ställt sig bakom dessa krav och det har varit ytterst marginell skillnad på de olika regeringarna. Det som också har hänt parallellt med utvecklingen med ökad säkerhet är att Kriminalvården har utvecklat behandlingsprogram på ett mycket seriöst sätt. Man har en ackrediteringspanel bestående av erkända forskare som granskar de program som ska genomföras. Detta är bra eftersom kriminalvårdens uppdrag är att minska återfallen i brott.
Kanske behövs de nya ”superfängelserna” och kanske leder de till något gott men det kräver att personalen som ska arbeta inne på de avdelningarna har större hjärta än muskler!!
Tänk, om 10 år kanske pendeln har svängt tillbaka igen?
Tags: DN, Ewa Stenberg, kriminalvård, KRUM, Mats Carlbom, Superfängelse
You can comment below, or link to this permanent URL from your own site.
november 8, 2009 at 5:52 e m
Krasst sett så tror jag inte att vi ens är i närheten till ett fungerande system. Behövs massor med nytänkande. (Inte för att jag tror ha mig lösningen. Jag ser som det är nu bara till offren och övriga samhällets fördel. Det behövs ngt helt annat innan jag tänker på förövarnas bästa.)
november 8, 2009 at 6:44 e m
Hmm: Jag tycker inte det är en fråga om förövarnas bästa utan om samhällets bästa. Varje missbrukare som får hjälp att sluta innebär en besparing på flera miljoner för samhället. Om kriminalvården lyckas rehabilitera (i samverkan med socialtjänst och andra) bara några procent fler än i dag så skulle det spara in stora summor till oss skattebetalare.
november 9, 2009 at 12:17 f m
Säkert skulle vi spara pengar också. Men idag har vi inget system som garanterar en hög procent lyckad rehabilitering, Så för samhällets bästa, förespråkar jag långa straff.
november 10, 2009 at 7:46 e m
Det bedrivs en hel del behandling i svenska fängelser, det händer bra saker där tro’t eller ej!!
november 11, 2009 at 3:32 e m
Det tror jag säkert. Det finns alltid undantag som bekräftar regeln.